Vari ligger ditt värde?

IMG_3378

 

(For English scroll down)

Vari ligger ditt värde? Den frågan fick jag för snart fem år sen. Jag var 45 år och jag bröt ihop, grät hejdlöst då jag insåg att jag inte hade svar på frågan. Efter några tafatta försök att svara, duktig som jag var ville jag förstås visa att jag kunde komma fram med ett svar i stil med ”Att jag kan älska?…”, tittade personen som frågat på mig och sa ”Att du är du”. Då bröt jag ihop igen. Kunde det verkligen vara så? Att jag hade ett värde oavsett vad jag gjorde, eller inte gjorde? Oavsett vad jag sa, eller inte sa? Oavsett vem jag var, försökte vara eller inte vara? Detta blev en viktig vändpunkt för mig, en av dom viktigaste i mitt liv. För jag hade kunnat fortsätta, i all oändlighet, att göra allt som stod i min makt för att bevisa att jag var värdig. Men vad skulle jag nu göra, när jag inte behövde bevisa nånting?… Vem var jag nu? När jag inte längre behövde vara duktig? När jag inte hela tiden behövde lista ut vad nästa steg skulle vara för att det jag gjorde skulle kunna bli ännu bättre?

Detta har sen dess följt med mig som en stadig röd tråd i livet. Jag är så evinnerligt tacksam för den frågan, så enkel, men ack så enormt kraftfull! Och precis det jag behövde höra, just då. Vad har hänt sen dess? Mycket, och det händer fortfarande, resan är givetvis inte slut. Jag tänker att en resa egentligen aldrig tar slut, den bara fortsätter, kanske på ett annat sätt, den utvecklas till något annat. Men i min värld hänger allting ihop, saker som verkar vara isolerade är i efterhand oftast inte det. Som att jag skulle träffa just den personen just då.

Känner jag så fullt ut just nu? Att mitt värde ligger i varandet? Att jag inte längre behöver bevisa något? Inte längre vara duktig? Nja, mer än då iallafall. Det går upp och ner. Vissa dagar känner jag så fullt ut. Det är dagar då jag känner fullständig flow, fullständig närvaro. Det är fantastiskt! Det är en euforisk känsla! Jag tänker knappt på vad jag ska göra, jag bara gör för att jag är fylld med inspiration och energi, tiden räcker inte till och jag längtar efter att få fortsätta dagen därpå. Andra dagar kommer det inte av sig själv, tankar om tvivel dyker upp och lägger en sordin på allting. Skillnaden är att jag har verktyg för att kunna ändra på det, jag vet att jag kan välja något annat, jag kan välja att inte stanna kvar i tvivlet. Och det häftiga är att ju oftare jag gör det, använder dessa verktyg, desto mer sällan behöver jag dom. 

Vad är det då för verktyg? Mycket handlar om att jag har valt att titta på hur jag behandlar mig själv, hur jag tänker om mig själv, vad jag unnar mig själv, vad jag säger till mig själv, vad jag ger mig själv och hur jag tar hand om mig själv. Jag har fått hjälp, massor med hjälp att ändra på mycket av detta så att jag kan vara snäll mot mig själv, ta hand om mig själv på bästa sätt. De konkreta verktyg jag själv använder numera är förutom yoga och meditation som hjälper mig att vara mer närvarande, gör jag aktiva val över vad jag vill fylla min dag med. Det handlar om tekniker som hjälper mig att befinna mig i rätt tillstånd för att kunna njuta av min dag så mycket som möjligt. För tillståndet jag befinner mig i gör all skillnad.

Föreställ dig att du vaknar på morgonen och minns något eländigt som hände dagen innan. För många av oss innebär detta att vi kliver in i dessa minnen, känner frustration, ilska, irritation, så att detta sen påverkar hur vi möter den nya dagen. Tänk om du istället aktivt skulle kunna välja något helt annat? Plocka fram ett minne som fyller dig med glädje, förväntan, nyfikenhet, och fylla dagen med detta? Vilket skulle du helst välja?

För det är just det som är kruxet, vi har förmågan att välja, och det är just det som gör skillnaden. Och ju mer vi väljer de ”positiva” tillstånden desto lättare blir det för hjärnan att välja detta som morgon minne per automatik. Här vill jag tillägga att jag inte tror att den finns bra eller dåliga tillstånd eller känslor, det handlar snarare om vilket tillstånd som just i stunden berikar mitt liv. Om vi inte väljer aktivt följer vi vår förprogrammerade primitiva hjärna. Vi är biologiskt programmerade att lägga märke till sånt som framkallar negativa tillstånd (rädsla, avsky, ilska, mm) 4 gånger mer än sånt som är behagligt. Detta är en överlevnadsinstinkt, för att vi ska kunna lägga märke till sånt som skulle kunna vara livsfarligt: en giftig orm, ett hungrigt lejon, mm. Men om vi aktivt väljer att befinna oss i de goa tillstånden, ju lättare blir det för hjärnan att välja detta istället för att börja dagen med att fokusera på gårdagens misslyckade möte, irritation över tvätthögen, bråket med partnern, bilen som pajade, igen.

Du har möjligheten att välja vad du vill fylla ditt liv med!

Vill du veta mer? Är du nyfiken på hur du kan jobba med detta mer konkret? Jag hjälper dig gärna att lära dig använda dessa verktyg. Du är välkommen att höra av dig här

 

Wherein does your worth lie?

 

Wherein does your worth lie? I was asked that question about 5 years ago. I was 45 years old and I fell apart, cried uncontrollably because I realized I didn’t have an answer to that question. After a few awkward attempts att answers, still convinced I had to perform in som way ”Because I can love…?”, the person who asked the question looked at me and said ”Because you are you”. I fell apart again. Could it really be like that? That I was worthy no matter what I did or didn’t do? No matter what I said or didn’t say? No matter who I was, tried or not tried to be? This became an important pivotal point for me, one of the most important in my life. Because I could have kept going, forever and ever, doing everything that stood in my power to prove myself worthy. But what was I supposed to do know, when I had nothing to prove?… Who was I? When I no longer needed to prove myself? When I no longer needed to figure out what the next step would be to do what I was doing even better?

This has since been with me as a steady companion. I am so deeply grateful for that question, so simple, yet so enormously powerful! And exactly what I needed to hear at the time. What’s happened since then? A lot, and it’s still happening, the journey is obviously not over. I think the journey never is, it’s always ongoing, in one way or another, evolving, changing. 

Do I fully feel that way now? That I’m worthy just by being? That I no longer need to prove anything? No longer need to perform? Sort of, more than then at least. It goes upp and down. Some days I feel that all the way through. They’re days filled with flow, complete presence, mindfulness. They’re amazing! It’s a euphoric feeling! I hardly think about what I’m going to do, I just do because I’m filled with inspiration and energy, the day doesn’t have enough hours and I long to continue the next day. Other days it doesn’t come by itself, I do self doubt and everything feels heavier. The difference is I have tools to change that, I know I can choose something different, I know I can choose not to remain in the self doubt. And the cool thing about it is that the more I use the tools the less I need them.

What kind of tools are they? A lot has been about choosing to look at how I treat myself, how I think about myself, what I treat myself to, what I say to myself, what I give myself and how I take care of myself. I’ve received help, lot’s of help to change a lot of this so I can be kind to myself, take care of myself in the best possible way. On a more practical basis apart from yoga and meditation, which help me stay present and mindful, I make active choices on what I want to fill my day with. They’re techniques that help me get in the right state so that I can enjoy my day as much as possible. Because the state I’m in makes all the difference.

Imagine you wake up in the morning and remember something crappy that happened the day before. For many of us this means that we step into these memories, feel frustrated, angry, irritated, and we take this with us affecting the whole outcome of the day. What if you could actively choose something else? What if you could bring forth a memory that fills you with joy, excitement, curiosity, and let this fill your day? Which one would you rather choose?

Because that’s just the thing, we have the ability to choose, and that’s what makes all the difference. And the more we choose the positive states the easier it becomes for the brain to choose this as you morning memory on an automatic basis. Here I want to ad that I don’t believe there are bad or good states or feelings, it’s a question of if it’s useful. If we don’t choose actively our primitive preprogrammed brain will choose for us. We are biologically programmed to notice things that bring upp negative feelings and states (fear, resentment, anger, etc) 4 times more than things that bring upp positive feelings and states (joy, love, excitement, etc). This is a survival instinct to help us notice things that could be fatally dangerous: a venomous snake, a hungry lion, etc. But if we actively choose to be in the good feeling states, the easier it becomes for the brain to choose this to wake up to instead of focusing on yesterdays crappy meeting, irritation over the laundry, the row with your partner, the car that broke, again…

You have the opportunity to chose what you want to fill your life with!

What do you choose?

Drop me a line and let me know!

 

Challenge yourself for the sake of happiness, isn’t that worth a try?

(For English continue reading, vill du hellre läsa på svenska hoppa till texten efter bilden)

The following text I received during a meditation. For me it summarizes the biggest challenge of them all, listening to ourselves and actually following the answers we receive. I struggle with this on a daily basis, some days are easier others are harder. I see people all around me also struggling with exactly the same thing. So how do we go about it, facing this challenge? I invite you to read the text and I’ll give you further tips afterwards.

”True power comes from self-reflection. No power is meant as a suppressing energy, yet that is the way many humans use it wrongly causing harm. One must first find that inner self, that place of inner power, that inner feeling of fulfillment, from here power can then be exerted to do good in the world, to create peace and harmony, without fear, without feelings of constrictions but from a place of utter self-love and a need to share this love with the universe.

Each and every one of us can in stillness ask ourselves what we need to reach this place of inner peace, self-love. The answer will come to you. You will need to trust this answer and bring forth courage to follow it through. It only takes one time to get a sense of the effect of this practice, to get in touch with that inner voice that holds all the answers needed. Remember, check on your expectations, what are they and are they possibly keeping you from hearing that tiny whisper because you’re expecting a roar, something dramatic? Remember that your inner voice might have been shut down for several years because you chose to adapt to the outer instead of the inner world. This is the greatest challenge humanity stands in front of, the challenge of trusting our inner selves. If happiness is what you’re seeking, the only one who can show you the way to true happiness is YOU. So go on, try it for a day, and be your own guru, your own sage, your own wise woman/man for a day! What have you got to lose? Your feelings of being unfulfilled? Isn’t that worth a try?”

We all have it, some days more some days less, there may even be days where we don’t have it at all… that nagging feeling that this isn’t really what I want to do, this isn’t really what makes me feel good, there’s something else I’d rather be doing, or that that there’s something that isn’t right… So how do we meet this challenge, how do we find true happiness? Below are some tips on how to work with this:

What are your expectations? Sit down in a quiet undisturbed place, take a few deep breaths and ask yourself what expectations you have of the following things:

  • What is a happy life?
    • What does my inner voice sound/look like?
    • What expectations do I have of myself in life?
    • Are these expectations realistic?
    • Do they bring me joy?
  • Ask your self in the same way, what can I do today that will bring me true happiness?

Listen carefully, as it says in the channeled text, you might be listening to a voice you’ve told to shut up for years. Think about it! If someone told you to shut up for years, how would you sound once you started to speak again, or attempt to speak? It’s the same for your inner voice, or at least for your ability to hear this inner voice. I find that heaps and heaps and heaps of self compassion are necessary here, because I get frustrated. At times I think I don’t hear anything just to realize afterwards that the voice was there, I just didn’t realize that was what it was because I had expectations that clouded my hearing. That’s why it’s good to start with looking at your expectations, because they’re often the ones that will stop you from hearing/seeing.

When you ask yourself what brings you happiness the answer may be silence, that you don’t hear anything because silence is the answer. I find this very common in the beginning because silence is another key to hearing. If there’s too much other stuff going on (phone notifications, internet, facebook, radio, people, thoughts about what do do next at work, for dinner or whatever) it will be harder to hear that soft, subtle inner voice. Ask for help out loud! Say the following:

Please help me hear my inner voice!

You’re not alone! There are many out there just sitting around waiting for you to ask for help. I dare you to try it out! 🙂 What if it just might work?…

Patience is another key. We live in a world expecting quick answers. We’re used to having answers a click away on the allmighty google… Well, guess what, the most important answers aren’t always on google… I’m not saying they’re not there ‘cause you might just be asked to look something up there, but most of the time the answer will come as a feeling, a word, a phrase or a picture that pops in your head, a picture you see somewhere else, something someone says, something you see in nature, it can come from anywhere. The key is how it feels inside, it will trigger something in you. It might make you feel like ”Yes! that’s exactly what I want!”, ”Yikes, that feels a bit scary…”, or it might make you feel warm inside, give you butterflies in your belly, make your palms sweaty, or a very subtle sensation that you’ll get better at recognizing the more you practice. ‘Cause as with everything else its takes, practice, practice, practice!!!

I’ve highlighted some of the key words because I often find this very helpful, keeping things as simple as possible. Let me know if you need any help or have questions about this. From august on I will be offering sessions through Skype so send me a message if you’re interested. I wish you much joy, love and self compassion on your journey! 

IMG_6545

Följande text fick jag till mig under en meditation. För mig sammanfattar det den största utmaningen av alla, att lyssna till oss själva och verkligen följa de svar vi får. Det är en daglig utmaning, vissa dagar är det lättare, andra är det svårare. Jag ser många runtomkring mig som också tampas med denna utmaning. Så hur gör vi, hur tar vi oss ann denna utmaning? Jag bjuder in dig att läsa texten så erbjuder jag några tips efteråt.

”Sann makt kommer från inre reflektion. Ingen makt är menad som en förtryckande energi, dock är det många människor som använder den på det sättet och på så vis skadar andra. Man måste först finna den där inre kraften, den inre känslan av självuppfyllelse, från denna plats kan makten därefter utövas för att göra gott i världen, för att skapa fred och harmoni, utan rädsla, utan känslor av sammandragning utan från en plats av fullständig självkärlek och ett behov av att dela denna kärlek med världen.

Var och en av oss kan i stillhet fråga oss själva vad just vi behöver för att nå denna känsla av inre fred, självkärlek. Svaret kommer att komma till dig. Du behöver lita på svaret och frammanna mod för att fullfölja det. Det tar bara en gång för att få en känsla av effekten av denna övning, för att få kontakt med den där inre rösten som har alla svaren som behövs. Kom ihåg, låg märke till dina förväntningar, vad de är och om de kanske håller dig tillbaka från att höra den där lilla viskningen för att du förväntar dig ett skrik, något dramatiskt? Kom ihåg att din inre röst kan ha varit avstängd under många år då du kanske valde att anpassa dig efter den yttre istället för den inre världen. Detta är mänsklighetens största utmaning, utmaningen att lita på vårt inre. Om det är sann glädje du söker, så finns det bara en person som kan visa dig vägen och det är DU. Kom igen, försök det under en dag, var din egen guru, din egen kloka kvinna eller man under en dag! Vad har du att förlora? Din känslor av otillräcklighet? Är inte det värt ett försök?”

Vi har det alla, vissa dagar mer, andra mindre, det kanske till och med finns dagar då vi inte har det alls… den där skavande känslan av att det egentligen inte är detta jag vill göra, det är egentligen inte detta som får mig att må bra, det finns något annat jag egentligen skulle vilja göra, eller bara känslan av att det är något som inte står rätt till… Så hur antar vi denna utmaning, hur får vi ett lyckligt liv? Nedan får du några tips om hur du kan jobba med detta:

Vad har du för förväntningar? Sätt dig på en tyst, ostörd plats, ta några djupa andetag och fråga dig själv vad du har för förväntningar på följande:

Vad är ett lyckligt liv?

Hur låter min inre röst, hur ser den ut?

Vad har jag för förväntningar på mig själv i livet?

Är dess förväntningar realistiska?

Skänker de mig glädje?

Fråga dig själv på samma sätt, vad kan jag göra idag som skänker mig lycka?

Lyssna uppmärksamt, som det står i den kanaliserade texten, kommer du kanske lyssna på en röst du bett att hålla klaffen under många år. Tänk efter! Om någon bad dig att hålla klaffen under många år, hur skulle du låta om du började tala igen, eller ens försöka tala? Det är samma sak för din inre röst, eller åtminstone för din förmåga att lyssna på din inre röst. Jag tycker att det behövs mängder, mängder och åter mängder med självkärlek och tålamod (compassion) i detta, för jag blir frustrerad. Ibland tycker jag att jag inte hör någonting bara för att i efterhand inse att rösten fanns där, jag förstod bara inte att det var min röst eftersom jag hade förväntningar som fördunklade min hörsel. Det är därför bra att börja med att titta på dina förväntningar, för att de ofta hindrar dig från att höra/se.

När du frågar dig själv vad som skänker dig glädje kan svaret var tystnad, att du inte hör något för att svaret är just tystnad. Jag tycker att detta är väldigt vanligt i början eftersom att tystnad är en nyckel till att kunna höra. Om det är för mycket annat på gång (notiser på telefonen, internet, facebook, radio, människor, tankar om vad du ska göra sen på jobbet eller vad du ska laga för mat) kommer det att bli svårare att höra den där tysta subtila rösten. Be om hjälp högt! Säg följande:

Jag ber om hjälp med att höra min inre röst!

Du är inte ensam! Det finns många där ute som bara väntar på att du ska be om hjälp. Jag utmanar dig att testa! 🙂 Vad skulle hända om det funkar?…

Tålamod är ytterligare en nyckel. Vi lever i en värld där vi förväntar oss snabba svar. vi är vana vid att ha svar ett klick bort på allsmäktiga google… Ja, vet du vad, de viktigaste svaren finns inte alltid på google… Jag menar inte att de inte finns på google då du kanske blir ombedd att let upp något just där, men för det mesta kommer det att komma som en känsla, ett ord, en fras eller en bild som dyker upp i huvudet, en bild du ser nån annan stans, något nån annan säger, något du ser i nature, det kan dyka upp precis hur som helst och var som helst. Nyckeln är hur det känns i dig, det kommer att trigga något i dig. Det kommer kanske att få dig att känna ”Ja! Det där är precis det jag vill!”, ”Ugh! Det känns lite läskigt…”, eller så kommer du känna dig varm inombords, ge fjärilar i magen, ge dig svettiga handflator, eller en väldigt subtil känsla som du kommer att bli bättre på att känna igen ju mer du övar. För precis som med allt annat kräver det övning, övning, övning!

Jag har markerat vissa nyckelord då jag tycker att detta ofta hjälper mig, att förenkla så mycket som möjligt. Hör av dig om du vill ha hjälp eller har frågor angående detta. Från och med augusti kommer jag att erbjuda sessioner via Skype så meddela mig om du är intresserad. Jag önskar dig mycket glädje, kärlek och tålamod på din resa!