Fy fan vad det är skönt att säga fuck you!

Jag hade nyss en mailväxling där jag skrev att jag hade varit lydig. Jag fick svar med ordet ”Lydig…” längst upp på mailet. Det tog ett tag innan reaktionen kom. Jag började känna mig fruktansvärt obekväm, det var nåt jag var på spåret. Hela kroppen kändes som att den ville veckla ur sig ur sitt eget skinn, som att det skavde överallt, jag ville bara ut ur min egen kropp. Efter att jag suttit och gråtit en stund kände jag mitt lilla jag som varit så lydigt och gjort som alla andra har sagt. Jag kände hur vreden växte i mig. Den bara växte och växte tills jag skrek rakt ut ”FAAAAN TA DIG!” Får man säga så?… (Det sitter djupt rotat i mig att det passar sig inte att svära…) I helvete att man får! Vem i helvete har bestämt att det inte är tillåtet? Vem i helvete har bestämt att det inte är ok att svära? Vem i helvete har bestämt att man ska hålla sig på mattan och inte avvika från normen? Jag är så jävla arg att jag fyller flera sidor i min dagbok med bara svordomar… Faan!… Jävla skit!… Helvetes jävla skit!… Fuck you! … Fuck, fuck, fuck you!!!!!!…. Jag har aldrig svurit så mycket i hela mitt liv och jag har egentligen lust att fylla hela den här sidan med jävla svordomar, faan! Jävla förbannade janteskitlag! Du kan dra åt helvete!!!!! Du är för fan inte välkommen i mitt liv eller någon annans liv för den delen! Jag är arg, ingen ska för helvete säga till mig vad jag får eller inte får göra! Ingen ska för helvete trycka ner mig! Ingen ska för helvete säga till mig hur jag ska klä mig! Inge ska för fan säga till mig vad jag får säga eller inte säga! Inte till dig heller!!!!! Du har för helvete rätt att vara du! Du har för helvete all jävla rätt i världen att leva ditt liv som du vill, att göra precis det som faller dig in, att säga det som faller dig in!

svordomar

Ok, lite eftertanke här, allt detta så länge ingen skadas, där går gränsen. Och vi behöver ju inte säga fuck you till personen i fråga, det räcker att göra det för oss själva :).

Jag är uppvuxen i kulturer där det är helt normalt att tydligt visa sina känslor. Så ”gör” vi inte i Sverige. Det har funnits gånger då jag har tänkt: ”Nu drar jag, jag kan inte bo kvar i detta tysta, kontrollerade land där folk är rädda för att säga det dom känner och tycker!”. Jag förstår att det handlar om rädsla, att vi har fått lära oss att ”göra som Svenssons gör” som Alice Babs sjunger, ”inte sticka ut från mängden”. Vi har fått lära oss att om vi visar vad vi egentligen känner, säga ifrån när vi blir arga, gråta ut tills vi har gråtit färdigt när vi är ledsna, kommer andra att tycka illa om oss, att vi då kanske blir utstötta ur gruppen (jag fick höra ”gråt inte” på min mors begravning…! Om jag inte får gråta då när i hyndan ska jag då få gråta?! Tack Emil och Astrid Lindgren för att ni inte anpassade er in i konformiteten, gav mig starka svenska förebilder). Jag förstår detta, jag förstår att det finns människor som har varit med om att just hamna utanför och hur fruktansvärt jobbigt detta är. Jag förstår att detta är en av egots mardrömmar, att egot tänker att detta innebär livsfara. Men vi lever i en annan tid nu, en tid då vi kan få kontakt med andra människor, människor som skiter i om du säger ”fel” saker eller gör saker på ”fel” sätt, människor som vågar se att du duger som du är, människor som vågar älska dig för att du är just du. Människor som förstår att vi alla gör vår egen resa på vårt sätt med alla livets utmaningar på vårt eget sätt. Att vi alla gör så gott vi kan. Och framför allt, en tid då vi får hjälp att förstå att vi duger precis som vi är, att vi är älskade precis som vi är, att vi alltid är omhändertagna. Dessa insikter har tagit tid för mig att införliva, att göra dem till mina sanningar. Jag har förmodligen fortfarande en bit till att gå i detta, kommer förmodligen flera gånger gråta, skrika, kanske igen svära som bara den, för att det hjälper mig att ta plats i mitt eget liv, att ta plats i mig själv som den strålande, kärleksfulla varelse jag är!

 

Vad eller vem har du lytt? När låter du dig tryckas ner? Vem låter du hindra dig från att vara den du är? Vem har du lust att säga Fuck you! till?

 

Jag vill tacka Dag för att du speglade det jag skrev i mailet och Monica för att du lärde mig att det är ok att säga fuck you! Tack för att ni hjälper mig att växa!

P.S. Förra gången kom det inte med i utskicket hur vansinnigt tacksam jag är för mina prenumeranter och alla er som tar er tid att kommentera det jag skriver. I love you! ♥Tack! Tack! Och för i helvete tack du underbara människa för att du finns!♥♥♥♥♥♥♥

Lust är ren och skär skaparkraft!

Sexualitet och lust är begrepp och energier som har missbrukats genom tiderna för att utöva makt människor emellan. Det har funnits en rädsla för denna magiska skaparkraft som människan har försökt kontrollera genom att lägga begreppet synd över det hela. Men vad är synd egentligen? Ett påhitt av människan. Synd som känsla finns inte, däremot skam, och denna känsla har starkt kopplats till lust. Jag tror att de flesta av oss har någon form av erfarenhet av detta. För mig har det yttrat sig i ärvda föreställningar om att min egen sexualitet är något syndigt, något fult, något jag helst ska avstå från för att det på något sätt är farligt. Jag har även haft föreställningen att om jag klär mig sexigt så drar jag åt mig syndfulla tankar från andra, mao att det är skamfyllt att klä sig sexigt. Jag är tacksam för #metoo rörelsen för att den belyser detta och står upp för friheten att vi alla har rätt att vara enskilda sexuella varelser med lustfylld energi utan maktutövande. Att vara sexuell och ha en lustfylld energi är en del av att vara människa, det är en del av vår existens vare sig vi vill det eller inte. Det är denna fantastiska energi som möjliggjort att människan finns på jorden över huvudtaget. Det är den energin som gör att allt liv finns.

 

Som tonåring blev dubbelheten i att både känna det härliga i den lustfyllda energin tillsammans med budskapet att det var något skamfyllt komplicerat. Det innebar att jag stängde av en del av mig själv, att jag kopplade bort en del av min kreativa lustfyllda energi. Än en gång förminskade jag mig själv och förstärkte föreställning att det var något fel med mig, att jag inte dög. Detta har fått enorma konsekvenser i mitt liv. Dubbelheten har dock funnits kvar. Det är som att min kropp gång på gång har velat visa mig att detta med lust är något positivt, det är en del av mig, en del av mig som inte bara handlar om sexualitet utan även om kreativitet, lust till livet själv, lust till att vara jag. Varje gång jag upptäcker att jag har stängt ner en del av mig själv fylls jag av en stor sorg, en sorg över alla år som har gått där jag inte har kunnat leva fullt ut som den jag är. Sorgen för mig är en del av läkningen, en del av självkärleken där jag vill unna mig själv ett liv i frihet, ett liv där jag är fri att leva fullt ut som den jag är, med allt som är jag, inklusive denna fantastiska energi som kallas lust som hjälper mig att älska mig själv, älska min familj, den hjälper mig att njuta av mat som jag tycker om, att måla på det sättet som jag älskar, att röra vid människor som jag älskar, att njuta av vacker natur, att njuta av musik som berör mig, att njuta av andra människor som berör något i mig som inte alls har med sexualitet att göra, att skriva, att skratta tillsammans med en vän, ja, listan kan bli hur lång som helst.

 

Hur får lusten uttryck i ditt liv? Vad betyder lust för just dig? Vad har du för föreställningar om lust? Föreställningar som hjälper dig eller hindrar dig, eller både och?

 

Min själs budskap är:

 

Lust är ren och skär skaparkraft

 

Hur vill jag då använda denna skaparkraft i mitt liv? För att svara på denna fråga har jag skrivit en affirmation.

Lust

Affirmationer är positiva meningar som hjälper oss att manifestera det vi önskar i våra liv. Ju oftare vi säger dessa meningar desto större kraft och effekt får de. De bästa affirmationer för mig är de jag skapar själv utifrån mina behov och min önskan. Om du vill skapa en eller flera egna affirmationer så finns det några enkla tips:

  • Utgå ifrån något du vill skapa som känns viktigt för dig
  • Var så kortfattad och enkel som möjligt
  • Undvik att använda negationer ex ord som inte, hjärnan tolkar ofta i bilder och hoppar då över ordet inte så om du exempelvis säger ”Jag ska inte röka mer” tänker hjärna ”Jag ska röka mer” och du får motsatt effekt. Istället kan du säga ”Jag har den styrkan som krävs för att vara rökfri”
  • Använd ord som förstärker det positiva du villa skapa istället för det du vill undvika
  • Gör gärna en fin bild av din affirmation och sätt den på en plats där du ser den ofta, men kom ihåg, skriv hellre en post-it lapp som blir av istället för att fastna i att du inte får till en ”fin” bild.

 

Lycka till med din lustfyllda skaparkraft! Den finns där för att förgylla ditt liv!♥

 

P.S. Dela gärna med dig av dina erfarenheter av lust eller något annat 🙂